Analytics

2012-05-30

Peking eller Beijing?

北京, Běijīng

Har du undrat varför man stundom ser Peking stundom Beijing, samt såklart vad skillnaden är?

Bakgrunden är att det från 1800-talet fanns ett system som vi i väst använde för att skriva kinesiska tecken med latinska bokstäver. På 50-talet lanserade Kina ett system kallat pinyin. Det gamla Wade-Giles är det som skriver Peking, och pinyinen Beijing.

Här kommer det fascinerande. En bekant till mig som är en betydligt större lingvist än jag, svarade på min fråga ungefär såhär; "De ska uttalas likadant". Hör man en kines som talar mandarin låter det väldigt snarlikt pinyinets Beijing, så de förstår när vi säger så (j-delen ska uttalas ungefär som engelskans, dvs mer ett Beidjing för oss svenskar). För att övergå till Pekings uttalsregler såsom jag förstod det, så är p oaspirerat vilket betyder att man ska säga det utan att direkt blåsa ut luft. Säger man p på det viset låter det ungefär som b, dvs Beking än så länge. Sedan tyckte de antagligen att k inte användes tillräckligt ofta i sig självt, utan reserverade det för ett dj-ljud. Så Peking blir då enligt Wade-Giles Bedjing - nu börjar det likna Beijing!

Betänker man ovan och lägger till att Internationella standardinseringsorganet antog pinyin 1983, samt att - hör och häpna - Taiwan antog det 2009, kan man tycka att Språkrådet ger en lite lustig rekommendation i att föredra Peking men säga att vilket som är godkänt. Hänvisningar till att européer döpt om städer på 1500-talet tror jag nog inte kommer att påverka vilket som kommer att bli det dominerande, utan det kan nog anses vara avklarat, frågan är nog snarare hur lång tid det tar innan alla gått över. För förr eller senare måste även vi ändra, och då kan jag tycka att förr är att föredra då de som använder Peking med svenskt eller engelskt uttal lär få färre och färre som förstår vad de hänvisar till.