Analytics

2011-02-19

Anekdot

Läste en skön anekdot (skröna?) i boken jag just läser*: Jag [Hitler] sade: "Nej, Hoffman, jag åker inte med dig". Men han lämnade mig inte i fred, och till sist gav jag efter och vi klev i bilen på Schellingstrasse. Det var redan kväll, regnat hade det också och Hoffman körde som en galning runt hörnen, körde nästan in i en husknut och gav överhuvudtaget inte akt på vägkorsningarna. Jag sa: "Hoffman, se upp, du kör som en galning! Det är ju livsfarligt." - "Nej, nej, min führer, det verkar bara så för dig eftersom du inte har druckit. Om du också hade druckit en flaska rödvin som jag så skulle du inte märka någonting alls."


* Traudl Junge. I Hitlers tjänst, sidan 92. Historiska media.

2011-02-18

Dagens självironisering

Servicepack 1 till Windows 7 släpptes idag för Technet, MSDN och hyravtalskunder. Lika lugn och sansad som jag lär ha varit som sjuåring på julafton hämtade jag såklart hem det direkt och la in på alla datorer jag har i min närhet. Hur kan detta egentligen kännas så spännande som det gör? Inte bara att det är en i ärlighetens namn ganska tråkig form av mjukvara, det är även en uppdatering utan större förändringar i annat än RDP-protokollet, RemoteFX. Så ja, det är väl lite sorgligt vilken känsla det lyckades väcka i mig hehe.

Vill man städa efter sig, vilket är bra för oss med SSD, startar man en eleverad promt och skriver: dism /online /cleanup-image /spsuperseded

2011-02-13

Historiska museet i Lund

Det jobb som gett mig mest varma känslor i livet är den sommaren jag jobbade på Lunds universitets historiska museum med att katalogisera romerska mynt. Min chef var snäll och lät mig även sitta och tolka inskriptionerna på dem, och jag kommer ihåg att jag sprang till Classicum för att leta djupt i böckerna på det inskriptionslatin jag inte redan lärt mig vid utbildningen. Min chef, Ulla von Wowern, är också den chef som jag varit gladast för genom åren, och varje gång jag går förbi får hon en tanke. För några år sedan när museet byggde sidoingången sökte de sponsorer, och det fick jag såklart bli! Fast tyvärr sitter jag inte riktigt på storsponsorernas plånböcker. Men många bäckar små heter det ju. Sen har jag inte tänkt på det så mycket mer än att jag varit där en gång till vid en Kulturnatt och då insåg hur rejält de har lyckats förändra sig. Så när jag nu läste en högst trevlig artikel om hur de har lyckats vakna från en slumrande dvala, till att bli ett välbesökt museum blir jag jättelycklig. Detta museum är något som verkligen finns i mitt hjärta.

Ett av mina starkare minnen i livet kommer också härifrån. Jag hade min arbetsplats vid det lilla fönstret längst ned till vänster på bilden. En sommardag runt lunch, när jag i vart fall tror att jag var ensam i bygget, tornade sig riktiga åskmoln upp. Hela himlen blev bäckmörk, och både spöregn och åska tog sin tribut över denna mörka men likväl gröna dag då inte en människa kunde anas utöver mig själv.

Lund, säkraste staden i Sverige

Får man tro Sydsvenskan så är Lund Sveriges säkraste stad. Vet att jag såg någon lista tidigare, men i den togs även byar upp. Kul att det stod att Norra Fäladen blivit så mycket tryggare då det förr i tiden sågs som stället att hålla sig borta ifrån. Se, allt var inte bättre förr! :)

PS. De skriver inte ut källan, och Sydsvenskans objektivitet och förvrängningar ligger inte långt efter vad gamla Pravda kunde lyckas med, men det är väl fint att en tidning har mål? Sen vore det kul om det stämmer.